Årsta Gårds historia – en berättelse om livets alla skiftningar

Årstafrun och gårdens historia

Det sägs att Stockholms grundare Birger Jarl ägde dåtidens Årsta Gård under 1200-talet. Hans sonson testamenterade egendomen till Uppsala domkyrka och efter detta ägdes den bland annat av 1400-talsfogden Hans Kröpelin och på 1500-talet av fältherren Jakob De la Gardie. I mer än ett och ett halvt århundrade, fram till 1653, fanns gården i släkten Oxenstiernas ägo.

Adelsdamen Märta Helena Reenstierna (1753–1841), även kallad Årstafrun, är dock den godsägare som gjort störst avtryck på Årsta Gård. Hennes många dagböcker om totalt 5 000 sidor finns bevarade i Nordiska museets arkiv. De ger värdefull information om vardagen och Stockholm runt sekelskiftet 1700/1800.

Varje år skrev Årstafrun en ny dagbok. Hon redovisade naturens skiftningar, arbetet med djur och odlingar, kvinnoarbetet i kök, bakstuga, sal och köksträdgård samt slakt, sådd och skörd. Likaså beskrevs firandet av högtidsdagar som jul, midsommar, slåtterfest, gåsafest och namnsdagar, särskilt Helena-dagen i juli som firades med kanonsalut och många gäster.

”Denna dagbok, öfver de händelser som uti min lilla Sphère vid Årstad förekomma, tillika med väderlekens omskiften, för hvarje dag, Sysslor, främmande, resor, visiter, hälsa och opassligheter.”
Märta Helena Reenstierna, nyårsdagen 1799

Livets glädje och sorg

Under Märta Helena Reenstiernas tid var Årsta gård ett välbärgat gods med ett tjugotal anställda och odlingar, bland annat av tobak. Bekantskapskretsen var stor och hon umgicks med skalden och poeten Carl Michael Bellman.

Tillsammans med maken, ryttmästaren Christian Henrik von Schnell, fick Märta Helena Reenstierna åtta barn. Endast ett barn uppnådde vuxen ålder, en son som omkom bara 32 år gammal i en drunkningsolycka, då Reenstierna varit änka i ett år.

I tre decennier fortsatte Årstafrun ensam att driva gården vidare och skrev sina dagböcker tills hon var nästan helt blind. Där kan man läsa om hennes sorg och stora längtan efter att en dag få återförenas med familjen i himlen.

“Tisdag. Jag åkte i dag första resan uti den lilla nyssköpta Täckvagnen, hvaruti jag, ehuru nu skälig fet och tung, skakades bra från den ena till den andra sidan.”
Märta Helena Reenstierna, 29 maj 1804

Dagens Årsta Gård

På 1900-talet gick Årsta Gård in i en ny tid. Mellan 1905 och 1940 drev Stockholms stad lantbruk på gården, innan den blev en plats för vårdverksamhet i Stockholm Läns Landstings regi. 1958 bildades Årstahemmet för barn med särskilda behov och viss undervisning av Stockholms Centralstyrelse. Redan från starten hade verksamheten Waldorfpedagogisk inriktning.  

När Årstahemmet 1970 fick en studierektorstjänst under landstinget, innebar det fortsatt skolundervisning och 1985 blev Årstahemmet ett eget rektorsområde. 1994 skulle verksamheten bli kommunal, men övertogs i stället av medarbetare som bildade Stiftelsen Årsta Gård. Sedan dess har Årsta Gård varit en plats för barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, med grund i Waldorfpedagogiken.

Fira Årstadagen med oss!

Än idag vittnar Årsta gård om sin långa historia. Till exempel finns det i herrgårdsbyggnaden kakelugnar och beslag bevarade sedan Märta Helena Reenstiernas tid. Vårt arv avspeglas också i hur vi arbetar – med fokus på livets, naturens och årets rytm.

I Årstafruns anda spelar högtider en viktig roll på Årsta Gård. Vartannat år i maj firar vi Årstadagen där vi bjuder in allmänhet och anhöriga. En festlig dag med guidade visningar av den historiska miljön, café, underhållning och utställningar av våra elevarbeten och hantverk. Varmt välkommen att fira den med oss!